Museets samlingar


Basutställningen

Museet har till sitt förfogande ca 250 m² utrymme. Sammanlagt finns i utställningen tusentals föremål, vapen, uniformer, kartor, terrängmodeller av stridsplatser (Summa, Tienhaara), miniatyr-modeller av fartyg och flygplan, fanor, böcker, möbler, hobby-arbeten mm. Bland dessa kan nämnas verkliga rariteter, bl.a. en Lejonfana sydd under Frihetskriget på en enda natt av två Kaskö-damer, en trumma från 1808-års krig (bekant från Edelfeldts målning ”Björneborgarnas marsch”), en Lotta Svärd rya, en komplett Lotta Svärd fältservis samt överste, Mannerheimriddaren Alpo Marttinens möblemang som tillverkades i fält av soldater från Marttinens regemente IR 61. Utställningens föremål har donerats, deponerats eller lånats av privatpersoner, föreningar eller museer från försvarsgillets verksamhetsområde. Antalet föremål växer fortsättningsvis. Basutställningen bestod från början av krigsveteranernas donationer och insamlingar. Idag kommer donationerna oftast från veteranernas ättlingar eller andra anhöriga och av personer intresserade av militärhistoria. Tyngre vapen (maskingevär, granatkastare) har köpts av Försvarsmakten. Museets vapen-samling omfattar över 100 olika vapen. Museet har erhållit ett vapeninsamlings-tillstånd utfärdat av inrikesministeriet och museet är försett med olika säkerhets-anordningar och har ett alarmsystem som fungerar i realtid. För biblioteket finns ett data-register.

Basutställningen är ordnad i kronologisk ordning. Utställningen börjar med den deklaration tsar Alexander I gjorde år 1808. Efter autonoma tiden följer jägarrörelsen och Frihetskriget. Skyddskåren och Lotta Svärdorganisationerna har egna avdelningar. Vinter- och fortsättningskriget utgör huvudpunkterna för bas-utställningen och dessa avdelningar är omfattande. Bombningarna av Vasa under vinterkriget har också fått en synlig plats i basutställningen. Hobbyarbeten som tillverkades under ställningskriget presenteras rikligt i många olika former. En ”korsu” som innehåller många autentiska föremål illustrerar livet vid fronten.

En presentation av museets basutställning finns i tidningen Maanpuolustaja 2010 sid 11.

Specialutställningar

Då verksamheten på museet startat beslöt man att i fortsättningen också ordna specialutställningar med varierande teman. På så sätt kan man ordna nya intressanta utställningar för besökare som redan tidigare bekantat sej med museet. Också olika rariteter kan ställas ut med hjälp av specialutställningarna. Huvuddelen av materialet till specialutställningarna får man från museets egna samlingar, men viktiga lån kan göras beroende på det aktuella temat - från Österbottens museum, Brage museet, Krigsmuseet, Skyddskår och Lotta Svärd museet i Seinäjoki, Vasa landsarkiv, från olika företag och av privatpersoner. I det följande presenteras kort museets specialutställningar.

Invigningen av museet

Museet öppnades officiellt på Gillets årsdag, Januarisöndagen den 31.1.1999. Då förevisades museets basutställning för en stor skara inbjudna gäster. Under vintern 1999 förevisades museet närmast för donatorer av museiföremål och byggnads-material och för de personer som deltagit i byggandet av själva museet. Senare på våren ordnades förevisningar för olika grupper besökare. I första hand inbjöds veteraner, representanter för försvarsorganisationerna och skolelever. Från och med sommaren 1999 har museet varit öppet också för allmänheten. På bilden ses gäster vid invigningen av museet.



Lotta Svärd organisationen

Krigsveteranmuseet har i basutställningen en omfattande avdelning för Lotta Svärd rörelsen. Lottorna fick vänta länge på erkännande och museet beslöt att i den första specialutställningen berätta om lottornas berömvärda arbete för fosterlandets frihet. Förutom eget material utställdes också material från Österbottens museum och från ett flertal privatpersoner. Denna specialutställning öppnades i september 2001 och förevisades under följande vintersäsong. På bilden delar av basutställningens Lotta Svärd avdelning.




Invigningen av Minnestavlan över Mannerheimriddarna och utvidgade utrymmen

Efter ett par års verksamhet fick museet utökat utrymme. Det nya utrymmet invigdes vid Januarisöndagen 2002. Vid samma tillfälle avtäcktes på museet en minnestavla över de fem Mannerheimriddarna från Gillets verksamhetsområde. Minnestavlan kompletterades senare med IR 61:ans kommendör Mannerheimriddaren, överste Alpo Marttinen. En plakett över Marttinen finns också på kasernområdet (Marttinen verkade efter kriget som kommendör för Vasa Militärdistrikt och som stabschef vid Militärlänet).

Referat i tidningen Pohjalainen 28.1.2002

Ilkka Virtanens tal vid avtäckningsceremonin av riddarnas minnestavla. Listan på riddarna som har fått minnestavlan.

Frontfotografen och författaren Harry Järv


Harry Järv, som var en av Marttinens män, tjänstgjorde i IR 61 (sextiettan) som kommenderades av Mannerheimriddaren, överste Alpo Marttinen. Harry Järv sårades men hann före det fotografera flitigt vid fronten. En stor del av bilderna är färgfoton, vilket den tiden var ganska sällsynt under fältförhållanden. Harry Järv var också en produktiv författare, för den stora allmänheten är boken Permanent patrullverksamhet (översatt 2002 under namnet Etulinjan edessä) kanske mest känd.. Boken berättar om IR 61 och upplevelser vid fronten. Åke Lindman gjorde med boken som bakgrund filmen Framom främsta linjen. En specialutställning i mars 2002 visade fotografier från fronten tagna av Harry Järv och där presenterades också hans litterära produktion och civila karriär.

Bilden visar Harry Järv som håller tal vid avtäckningen av plaketten för sin krigstida förman och vän Alpo Marttinen vid Kaserntorget i Vasa den 4.6.2008.

Referat från avtäckningstillfället i Pohjalainen 5.6.2008.

I tidningen Pohjanmaan Maanpuolustaja 2-2008, sid 4 finns Ilkka Virtanens artikel om avtäckningstillfället och Harry Järvs avtäckningstal.

Hjältegravarna


Vid Januarisöndagen 2003 invigdes en specialutställning om hjältegravar och monument.

På bilden försvarsorganisationernas fanborg vid Försvarets fanfest vid kransnedläggninsceremonin på gamla begravningsplatsen i Vasa.


Invigningen av Korson Nalle

Då museet 2002 fått utökat utrymme till sitt förfogande vaknade tanken att komplettera basutställningen med en ”korsu”. Vägg- och takmaterial fick man från en gammal lada. Föremålen i korsun är sådana som funnits i korsur vid fronten. Korsun invigdes den 11.1.2004.

Gillets hedersmedlem, krigsveteranen Fjalar Rosenlöf var en av initiativtagare vid grundandet av försvarsgillet och också en av grundarna av Krigsveteranmuseet. Fjalar Rosenlöf var också aktivt med vid byggande av museets korsu och berättade om korsulivet vid invigningen av korsun och senare för många gäster och besökare.

Bifogat Rosenlöfs korsu-redogörelse.


Artilleri

I maj 2004 invigdes en specialutställning som omfattade artilleriet. Artilleriet var ett mycket naturligt val för en specialutställning då vid Vasa garnision funnits både KTR4 (fältartilleri-regemente 4) under åren 1934-1939 och Vasa Kustartillerisektion 1964-1998. Under krigen uppställdes dessutom flera artillerienheter i Vasa. Vid Traditionsmuren på Kaserntorget finns minnesplaketter för samtliga enheter.

Bilden visar en av artilleriets eldledningscentral. Föremålen hör till basutställningen.

Krigsinvalider

Krigsinvaliderna bildar bland krigsveteranerna en alldeles speciell grupp. De har också organiserats till ett eget förbund; “Krigsinvalidernas brödraförbund”. Gemensamt för alla är att krigsskadan som uppstått har konstaterats vara ett handikapp. “Vasa Krigsveteranmuseum” har velat hedra krigsinvaliderna för deras uppoffring för fosterlandet genom att ordna en utställning som berättar om krigsinvalidernas leverne både under krigstid och efterkrigstid. Utställningen öppnades i maj år 2005. Som ett permanent minne av krigsinvaliderna kan återfinnas i en samling av hederstecken vilka tillhört krigsinvalider och krigsveteraner. Museet har också fått motta av “Krigsinvalidernas brödraförbund Kust-Österbotten” krigsinvalidernas förtjänstkors och stora förtjänstmärke (se bilden).



Vasa som garnisonstad

Vasa stad har en mycket lång historia som garnisonsstad. Militär fanns i staden redan under tidigt svenskt välde. Stadigvarande militär kom till staden under 1880-talet då ett kasernområde byggdes åt vår första värnpliktiga arme´; ”Finlands gamla arme´” Till varje landskap placerades en truppavdelning och på detta sätt fick Vasa mottaga Finlands 3. Vasa Skarpskyttebataljon. Bataljonen fanns i Vasa under åren 1881-1901. År 1901 avskaffades alla nationella truppenheter och i stället placerades hit rysk militär. Efter frihetskriget övertog finländska truppenheter igen garnisonen i Vasa. En särutställning angående “Vasa som garnisonsstad” öppnades på Januarisöndagen år 2006. På bilden invid, från år 1901, exercerar 3. Vasa skarpskyttebataljonen. En förteckning över truppenheterna på garnisonsområdet återfinns på adressen varuskuntajoukot 1900-luvulla.

Närmare om utställningens öppnande och om Januarisöndagens program år 2006 finns i “Pohjanmaan Maanpuolustaja” tidningen nr 4-2005.


Vägen till frihet och vapen

Nu, då vår frihetstid närmar sig 100 år, har Vasa Krigsveteranmuseum lyft fram händelser som möjliggjorde detta. Särutställningen i oktoberår 2006 bar namnet “Vägen till friheten”.
Utställningen handlade om både politiska beslut såsom självständighets-förklaringen och internationella erkännanden och om militära förberedelser såsom grundandet av skyddskårer, jägarrörelsens uppkomst, vapenlastfartyget “Equity” och andra vapenleveranser från Tyskland. Museets vapensamling har stigit till ett antal om mer än 100 st vapen vilka sedan har ordnats upp i kronologisk ordning. Vapenuppgifterna har förts in i ett databaserat
register samt förberedelser har gjorts för att införskaffa åt museet
vapensamlarstatus. På bilden kan ses en del av museets gevärssamling. Ytterst till vänster finns två “trägevär” vilka användes av skyddskåren under exercisövningar.

Finlands flagga 90 år

Den blåvita korsflaggan stadfästes som Finlands officiella flagga år 1918. En mångfacetterad process föregick stadfästningen. Ännu i början av år 1918 föreslog flaggkommitten den rödgula lejonflaggan till Finlands flagga. Blåvita färger hade redan tidigare föreslagits av bl.a. Zacharias Topelius. Många segelföreningar hade nämligen redan länge använt en blåvit korsflagga. På bilden kan ses en av museets rariteter: en på våren år 1918 sydd lejonflagga som två fruntimmer från Kaskö hade tillverkat med symaskin under en natt. Finlands flaggas 90-åriga historia föreställdes på museet självständighetsdagen år 2008. Museet fick till särutställningen låna en synnerligen fin samling av historiska flaggor från Brage-museets Alma Skog-utställning.

Nyheten refererades i tidningen “Pohjalainen” och kan läsas här här.


70 år sedan Vinterkriget

Vinterkriget räckte 105 dagar (30.11.1939-13.03.1940) och var en stor prövning också för det civila Vasa. Fienden gjorde flera ödesdigra bombräder mot staden. Som en följd av dessa förstördes eller skadades en märkbar del av centrums byggnader. Järnvägs-stationens omnejd var en av huvudmålen. På Januarisöndagen år 2010 öppnades Vinterkrigets 70-års minnesutställning. Utställningen omfattade krigsbilder från fronten och bombningarna av Vasa. Bilden härinvid är från Vasa den s.k. “svarta söndagen” den 14.01.1940 då bombningarna var som störst. Bilden är tagen från stationsområdet nära viadukten.




Isvägen över Kvarken 17.2–25.3.1940


Under temat “70-år sedan Vinterkriget” finns också en särutställning angående isvägen över Kvarken. Museet fick till låns av Vasa Landsarkiv en ambulerande utställning om isvägen. Utställningen öppnades i juni år 2010 och den kompletterade samtidigt temat “70-år sedan Vinterkriget”. En artikel angående Kvarkens isväg finns i “Sotaveteraani-Krigsinvalider”-tidningen nr 6-2015.



Medaljer för österbottniska veteraner


Till Vasa Krigsveteranmuseets medaljsamlingar hör en ansenlig mängd hederstecken. Museets kanske förnämsta särutställning tillkom då museets egna samlingar kompletterades med lån från andra museer och privatpersoner. På utställningen fanns med bl.a. två medaljer av Mannerheimkorsets riddare, flere jägargeneralers medaljer, flertalet medaljer av jägare och andra samhällspåverkare. Medaljutställningen öppnades på Januarisöndagen år 2011. Efter utställningens nedmontering fick museets egna medaljsamlingar en bestående plats i grundutställning. På bilden invid finns Mannerheimkorsets riddare Arvid Nordins hederstecken.



Tilläggsuppgifter kan hittas på adressen Maanpuolustaja nr 1-2011 och Pohjanmaan Maanpuolustaja -tidningen nr 1-2011.


Skyddskåren och Lotta Svärd i Vasanejden

Museets Skyddskårs- och Lotta Svärd-organisationens samlingar är betydande. I synnerhet material från Lotta Svärd finns rikligt. I utställningen
som öppnades i maj år 2012 uppmärksammades dessa organisationer speciellt. Museets egna samlingar kompletterades med material från bl.a. Österbottens museum, Brages museum och från Skyddskårs- och Lotta Svärd museum i Seinäjoki.

På bilden kan ses Vasa Skyddskårdistrikts fana.




Fjärrpatrullverksamheten

I maj år 2013 öppnades en utställning som behandlade fjärrpatrullverksamheten i vårt land. Med detaljerade kartor, bilder och texter redogjordes för flera fjärrpatrulluppdrag långt inne i fiendelandet. Som konkret dragplåster i utställningen fanns en radioapparat som användes av patrullerna, den s.k. “kyynelradion”. Dess säregna namn lär ha uppkommit därav att vid användandet av radion uppstod ett jämrande ljud men också kanske därav att radion vanligtvis användes under skydd av stora granar. Och såsom vi vet är granens “tårar” också kända i andra sammanhang. På bilden finns en dylik radio och den användes både vid sändning och mottagning av meddelanden.

Både “Pohjalainen” och “Vasabladet” noterade utställningen som nyhetsartiklar den 12.05.201. I “Pohjanmaan Maanpuolustaja”-tidningen kan också hittas en artikel om utställningen.


Kust- och sjöförsvaret 1939–1945

Inom Vasa garnison verkade Vasa Kustartillerisektionen (Vaasan Rannikkopatteristo) och på garnisonsområdet bl.a sjöbevakningsenheter. Dessa enheter var av stor betydelse för vårt lands kust- och sjöförsvar. Minfartyget “Pohjanmaa” var Vasa stads styvfartyg och den besökte också regelbundet staden. I mars år 2014 öppnades en utställning som belyste vårt krigstida kust- och sjöförsvar medelst miniatyrmodeller, fotografier, ritningar och texter speciellt sett ur Bottniska vikens och staden Vasas synvinkel.



Finlands flygvapen och luftvärn 1918 – 1945

Flygvapnets historia i Finland fick sin början i Vasa. Den 06.03.1918 landade greve von Rosens åt Finland donerade “Thulin typ D”- flygplan på isen i Vasa. Flygplanet anses vara det första i vårt flygvapens historia och förlänades därför emblemet F1. Planets tillvaro blev dock mycket kort ty det störtade redan i april nära Tammerfors. Den 6 mars blev flygvapnets årsdag och platsen där planet landade pryds nu av den ståtliga Örnstatyn.Utställningen som öppnades i mars år 2015 berättade om vårt luftförsvar under vår självständighetstids första decennier medelst minitayrmodeller, bilder och texter . På bilden ser vi publik från utställningens invigningstillfälle. Ovanom finns en miniatyrmodell av ett “Junkers” flygplan.


Finlands krigsskadestånd till Sovjetunionen 1944 – 1952

I februari år 2016 öppnades en utställning som behandlade krigsskadeståndet som hade bestämts åt Finland i fredsavtalet i Paris. På grund av utställningens natur bestod den i huvudsak av bild- och textmaterial som var tillgängligt i stora mängder hos de industriföretag som tillverkade behöriga produkter. Utställningen backades upp med två föredragstillfällen där sakkunniga berättade om krigsskadestånden och deras inverkan på vårt lands ekonomi och industri. I ett tredje föredrag behandlades krigsskadeståndsfartyget “Vega” och dess tid efter att ha återbördats till Finland. På bilden ses publik vid öppningstillfället.

Nyheter om utställningen behandlades i tidningen Pohjalainen den

19.02.2016 och i tidningen Pohjanmaan Maanpuolustaja nr 1-2016.


Pro Patria II: Finlands väg till självständighet

Januarisöndgen den 29.1.2017 öppnades i museet utställningen Pro Finlandia II. Finlands väg till självständighet; Synvinkel Tyskland, Österrike, Ungaern och Storbritannien. Utställningen har frambringat av Riksarkivet och är en gemensam utställning med Riksarkivet Vasa (f.d. Vasa Landsarkiv). Utställningen öppnades av riksarkivarie Jussi Nuorteva.

I bilden gillets ordf. Ilkka Virtanen, Jussi Nuorteva och museikommitteens ordf. Per-Erik Fant.

Mera information om utställningen kan hittas av en artikel i Pohjanmaan Maanpuolustaja 1-2017.